torsdag 19 juni 2014

Art Tyrant - platta och video

Det har varit mycket Göteborg i inboxen på sistone. Indierocken lever på västkusten. Dagens fynd heter Art Tyrant som själva tycker att de gör en blandning mellan pop, kraut och psykedelia. Det skulle kunna vara nåt, tänkte jag och lyssnade på plattan. Och insåg att det faktiskt finns ett genrenamn för just den där blandningen. Britpop. Just det, de gör britpop av det murrigare slaget. Jag ser klara paralleller till Guillemots och Art Brut (inte för namnet utan för att de faktiskt blandar hårt, mjukt, snabbt och långsamt på liknande vis). Och det är såklart inget att vara olycklig över. Britpopen är hyfsat fräsch igen. Vi har lagt tillräckligt många år mellan oss och Oasis vs Blur för att kunna lyssna på Ride, Curve, Northern Uproar, Lush, Elastica, Suede och alla de andra utan att vara less. Det här är inte svängig musik, Art Tyrant charmar lyssnaren med långsamma, suggestiva grooves och spännande låtbyggen som känns som om de skapades just där i inspelningsögonblicket. Vilket säkert inte var fallet. Sen är bandet också ljud- och instrumentmässigt lekfulla och använder sig av allt från analogsyntar till kakplåtar i studion. Sånt påverkar musikskapandet och ger kreativitet och främjar uppfinngslusten. I en del låtar kan det bli lite väl mycket åt Pink Floyd-hållet men om man inte sträcklyssnar på plattan gör det inte så mycket. Live måste de vara härliga så jag hoppas de får ställa sig på en utomhusscen vid midnatt under festivalsäsongen framför tusen smartphoneupplysta spökansikten på en hypnotiserad publik.

For the record, jag älskar Blur och Oasis och lyssnar fortfarande på Cigarettes and alcohol flera gånger om året.

Inga kommentarer: