torsdag 8 maj 2014

Parken - Tidigt en maj

Det är fyra år sen Parken släppte Samtiden är här, inte någon fruktansvärt lång tid i albumsammanhang egentligen. Men jag har våndats en de över månader och år som förflutit fram till tredje skivan. Har Parkenprojektet lagts på is? Har Parken drabbats av Avalanchessjukan? Hur länge ska man behöva vänta? Ifjol stillades min oro något när Pelle Lindroth tog med sig sina kompisar Henrik von Euler, Martin Sörbom och Mårten Korkman och körde ett litet, intimt gig på Gordon. Han hade lust att känna lite på sitt låtmaterial (och var den sista att spela på S:ta Claras lilla piano innan det byttes ut mot den väldiga flygel som nu står i källaren) som långsamt höll på att bli till en skiva. Men sen gick det nästan ett år till innan han var nöjd så jag har fått gå och tänka på några av låtarna de spelade under lång tid. Men skivan var värd väntan. Den uppfyller nästan alla mina förhoppningar och är en liten men välslipad samling låtar, starka på egen hand och strålande tillsammans. Själfylld indiepop av bästa märke. Mer recension än så behövs inte känner jag, efter att ha läst Que Clubs välskrivna hyllning. Men jag hade några frågor som Pelle var vänlig nog att svara på (han är förresten alltid vänlig).

Gordon: Vad lång tid det tog, jag hann nästan bli orolig. Vad har du haft för musikprojekt på gång sen förra plattan?

Parken: 2011 gjorde jag en instrumental platta under namnet Sjöarna tillsammans med Henrik von Euler och Andreas Söderström (ASS). Sedan gjorde vårt gamla sjörövarband The Chrysler sin fjärde skiva förra året. Annars har jag pysslat med att få ihop den här plattan.

Gordon: Det första jag gjorde när jag såg att skivan var släppt var att spela Hassela väntar. Den har jag väntat på ett drygt år, sen du spelade den på Gordon. Vill du berätta nåt om låten?

Parken: Den är lite annorlunda nu än då som du kanske märker, långsammare och lite mer gammeldags sväng. Hassela väntar är en sån där titel som dök upp för många år sen och som har väntat på sin musik. Den kom väl till ur nån sorts spånande kring De kallar oss mods och gamla möten med socialsekreterare i ungdomen.

Gordon: Är det du, Martin, Henrik och David som gör allt på skivan eller har du andra musiker med?

Parken: Det är jag och producenten Daniel Bengtson som spelar och proddar. Martin är med och trummar på flera spår också. Från början drog jag in allt i min garderob hemma men när jag ville fördjupa ljudbilden fick jag komma ut till Daniel i Hjorthagen.

Gordon: Har du gallrat låtar eller skriver du bara det som sen blir inspelat? Är de andra med och påverkar låtarna?

Parken: Det har funnits andra låtar men de har fallit bort på vägen. Det brukar bli de man plundrar sen inför nästa projekt. Det är jag och Daniel som har hållit i rodret under inspelningen, men Martins trumspel på t ex Double Rainbow definierar ju mycket av låten!

Gordon: Hur ser det ut på konsert- och turnéfronten? Festivalsommar?

Parken: Den enda bokade spelningen är Emmaboda i juli, vi får se till hösten om vi kan komma ut och lira lite!

Tack Pelle! Albumet finns på spotify och hos mp3-försäljare. På lördag är det släppfest, gå dit och köp plattan som tingest och hurra åt årets bästa hittills.


Inga kommentarer: