fredag 7 mars 2014

Glenn Udéhn kastar sten mot våra fönster

Pop och geografi är ett av mina favoritämnen. Alltid vill man dela in musik i kategorier och lägga den i olika fack. Geografi är mitt favoritkriterium. Skälet är att geografi är en särskilt suggestiv egenskap. Den kan vändas till något ondskefullt eller till något fantastiskt och eggande. Glenn Udéhn skriver väldigt göteborgsk popmusik. För tio-tolv år sen var Göteborg en popmusikalisk ångvält, dominerade indiepopen, rocken och media. Sen lade det sig lite. Det senaste året var det Stockholm, Malmö och Örebro som gällde. Men Göteborg har inte lagt av, bara hamnat lite i radioskugga.
Glenn Udéhns musik är ett bra exempel på hur popmusik och geografi kan bli en suggestiv kombination. Hans indiepop är av klassiskt snitt, fylld av vackert, skört melodrama och med fickor av energiutbrott. Dialekten skvallrar om var man befinner sig och gitarren och trumkompet stärker en genast och strax har man sin fått sin egen lilla madelainekaka. Vips är man tillbaks på Star Bar vid Järntorget eller framför en liten festivalscen på Trädgården eller vad man nu råkar ha för personliga minnen av Göteborgsnätter. Pop och geografi, ja tack. Jag vill ha mina kickar lätta och snabba, precis som Glenn Udéhn levererar dem.

Inga kommentarer: