tisdag 18 februari 2014

ITALIAN String MACHINE - ep och intervju

Igår släpptes en synt/electro-ep med Stockholmsbaserade The Italian String Machine och när jag lyssnade på deras Vangelisinspirerade 80-talssyntljud blev jag lite rosigt SF-geekig. Och frågade bandet lite geek-frågor. Italian String Machine är en duo, Joel Lindström och Victor Hvidfeldt, och de har hållit på länge med sin debut-ep, som egentligen är betydligt poppigare än Vangelis soundtrack till Blade Runner. Ändå finns det ljud- och stämningsmässiga beröringspunkter. I de poppigare låtarna hör jag också ett släktskap med Hot Chip. Det är en grymt bra liten ep, starka låtar, dansant och roligt.

Gordon: Vad har ni för syntar? På en skala, hur nördiga är ni med hårdvara och håller ni med om att det pågår nån sorts hårdvarurevival?

ISM: Förutom alla mjukvarusyntar så har vi Roland D-50, SPD-8 och Alfa Juno-1 samt en Yamaha DX-7. Vi är väl inte jättenördiga med syntarna egentligen, vi använder mycket presets och som sagt också en massa mjukvarusyntar och samplingar. Det är väl typ kul att det är en sån revival på hårdvarugrejer. Förutom att jag aldrig kommer att ha råd att köpa en Juno-60 nu. Kul att det börjar komma så mycket bra nyproduerade analog-syntar. Någon monofonisk liten sån är nog nästa leksak.

Gordon: Vem skulle ni vilja se i rollen som Case och vem skulle passa som Molly i en filmatisering av Neuromancer? Och var i filmen skulle er Neuromancer-låt passa bäst? "The sky above the port was the color of television..."

ISM: Det var alldeles för länge sedan jag läste Neuromancer för att jag ska komma ihåg någon specifik "scen" och i ärlighetens namn ska sägas att jag inte är helt säker på att jag ens läste hela boken... Stämningen som vi sökte och som jag mindes från boken, långsam, spänd och suggestiv lånar väl egentligen lika mycket från Blade Runner, 2001, Tron och Drive och sånt men jag tyckte titeln passade låten extra bra på nåt vis. Den första jag tänker på som Case är hur som helst Matthew McConaughey, bara pga True Detective om du sett den, aldrig gillat honom innan... Jag skulle gärna se Beyoncé som Molly Millions.

Gordon: Berätta en bra historia från den tydligen rätt långa inspelningsprocessen.

ISM: Ja alltså, de bästa historierna är ju våra döttrar som kom under 2012 och 2013 och det är väl deras "fel" att det tagit sådan tid att få klart skiten. Det är inte som att vi suttit i en källare och skruvat på baskaggeljud varje natt i två års tid precis.

Tack Joel och Victor, det känns bra att jag fortfarande är den ohotat största SF-nörden i indie-Stockholm. Neuromancerlåten skulle verkligen funka utmärkt som ljudläggning till en scen där William Gibsons eländiga huvudperson tittar ut över Sprawl eller Chiba från ett kalt hotellrum (lyssna på resten på soundcloud eller spotify):


Inga kommentarer: