söndag 13 december 2009

Årets bästa låtar

Bra popår är förmodligen ett år som man ägnat tid åt att hitta bra låtar, i skivbackar om det råkade vara 1972 eller på mp3bloggar om det råkade vara 2009. Sen kanske man hör en och annan otroligt bra låt i högtalarna på klubben också, om det råkar vara Gordon som står i DJ-båset och pillar nervöst på mastervolymen. Här är en, naturligtvis, långt ifrån komplett eller perfekt lista över årets bästa låtar, Gordonstyle:


20. Matt Duncan - Mean streak
Snubben har 177 vänner på sin myspace så han är inte direkt årets mest spelade. Men låten har ett lågmält driv som funkar bra runt niosnåret på en barklubb, en lätt svidande text om att inte vara så trevlig som man skulle vilja till en välskriven låt av klassiskt hantverkssnitt.


19. My Awesome Mixtape - Me and the washing machine
Gordon intervjuade de här italienarna för bloggen och det handlade en del om den här dansanta poprökaren som verkligen förgyllde sommaren. En bagatell, javisst, men det svänger.


18. Cocosuma - Charlotte's on fire
Om man gillar fransk pop, M83-shoegaze och lite drömska klubbstämningar kan man inte gå fel med det här Parisgänget. Låten passar dansgolvet tidigt på kvällen eller vilken bar som helst, när som helst.


17. Anna Järvinen - Låt det dö
Nåt med refrängmelodin på den här gör att den är ännu lite bättre än fantastiska Äppelöga som jag egentligen lyssnat mer på. Texten balanserar på bitterhetens rand med små skutt in i något euforiskt och sen gillar Gordon Anna Järvinen jättemycket efter den lilla bloggintervjun där hon svarade fint på frågor om covers med mera.


16. Baby Teeth - Big schools
Har skrivit förut på bloggen om den här episka, 70-talsrockiga låten (med lite dansfeeling) som jag verkligen skulle ha avskytt för fem-sex år sen men älskar nu. Bombastiskt och märkligt dansant och inte allas kopp te, eller egentligen inte en kopp te alls, snarare en flaska Freixnet-billig skumpa som halsas på nån välklippt gräsmatta på en universitetscampus.

15. Throw Me the Statue - Hi-fi goon
En av flera pop-rockbagateller i listan. Det svänger och det är lättglömt, som förra årets Virginsskiva eller en Strokesrökare i en tid med aningen för många sådana låtar tillgängliga. Men vad ska man säga om en låt som svänger annat än att det är det jag behöver för att må bra.


14. Beck - Femme fatale
Beck har ett internetprojekt där han och diverse coola och begåvade människor ses för att göra covers av ett helt album. De har bl.a. gjort Velvet Undergrounds bananskiva och Femme fatale, den klassiska Nicobiten, blir otroligt bra i Becks och co händer, väldigt tydligt en Becklåt med ett annorlunda driv och helt nya stämningar än orginalet.


13. Washed Out - New theory
Vi har spelat den här en hel del i höst och ofta kommer folk fram och frågar vad det är. Det låter väldigt 2009, lite som ett syskon till Atlas Sound och Grizzly Bear som båda är större just nu. Fast det här är bättre, lite lätt dansant och komplex elektroinfluerad pop.

12. Girls - Lust for life
Det är en P3-hit nu men vi gillade den för flera månader sen. Nåja, det gjorde ju hela indiebloggosfären så vi är väl inte så coola. Inte som Girls iaf. Det är inte en Iggy Pop-cover utan en väldigt ösig och indiepoppig låt om att det vore skönt om livet var bättre, om man hade en pojkvän och en pappa och en pizza och en vinare. Istället för att vara fucked in the head.


11. Lily Allen - Not fair
Lätt countrytonad popklurighet om att ha en pojkvän som är skyldig en orgasmer. Lily Allen är alltid roligare, smartare, snyggare och bättre popartist än alla andra superkändisar. Hennes andra skiva var inte lika direkt som debuten men den är långt ifrån någon besvikelse.


10. Arctic Monkeys - Cornerstone
En besvikelse var däremot AM's tredje skiva där ene enda låt var bra. Cornerstone är dock en härligt klistrig, ganska lugn indierock med en av årets bästa texter som verkar handla om en Holden Caulfieldsk promenad på jakt efter en tös finare än andra töser. Behaglig popdekadans.


9. Phoenix - 1901
Debaser Medis har förstås aldrig varit bättre än i november när Frankrikes popstoltheter visade att deras låtar, som alltid verkat smartare än klassiskt bra, hade plasticitet nog att tänjas ut till en verkligt kraftfull konsert. Bästa låten på nya skivan var förstasingeln som de skänkte bort på sin hemsida. Där kan man förresten spana in intressanta remixer.


8. BOAT - Lately(I've been on my back)
Seattle har återtagit sin indierocktron. Festivalen Bumbershoot lär vara knökfull med lokala små storheter och det verkar drälla av fantastisk musik. Och jag gillar inte ens Fleet Foxes särskilt mycket. Lately är ösig och välgjord och rolig både i text och musik. Pitchfork tycker att de låter som nånting mellan Pavement och Tullycraft och bara den jämförelsen kunde fått mig att börja salivera.


7. Avi Buffalo - What's it in for?
The Shins är den självklara referensen för det här bandet och den här låten är, tycker jag efter ett tjugotal genomlyssningar, lika bra som Phantom limb.


6. Yeah Yeah Yeahs - Heads will roll
Karen O är så fräsig nu att man nästan inte vill tycka om henne, men hur låter man bli? Så här hårt ska en danspoplåt sjungas, så man vill stampa takt tills hälen värker. Om man inte likt Alice känner en viss lust att fly undan den galna drottningen.


5. Delorean - Seasun
Det här borde kanske inte ha tilltalat mig så mycket som det faktiskt gör, det är inte nog direkt. Låten tar en stund på sig att växa i sin popkostym, det är lager av elektroniska milles de feuilles, komplext kanske, och lite drömskt. Och ganska vackert. Om man tycker att det är för mjäkigt kan man lyssna på Fuck Buttons men jag har alltid varit mespoppare så jag håller mig till den här spanska electronikan.


4. Au Revoir Simone - Shadows
Just nu kan jag inte komma på någon som låter coolare under 2009 än det här bandet som naturligtvis är från Brooklyn där coolt är något som rinner ur kranarna istället för vatten. Laidback och fint poppig låt med bra ös. Årets New Yorkpop.


3. The Low Anthem - The horizon is a beltway
Poppigt och mesigt och glatt är ofta ledord för mina låtval, jag vill ha sväng och smala t-shirtar för det mesta. Men ibland sveps jag med av trycket i någonting flanellrutigt aggressivt, som den här stompiga skäggrockaren. The Low Anthem släppte en hajpad men rätt trist skiva tidigare i år. Tur att jag råkade höra det här innan jag stängde av. Det låter som något Nick Cave kunde ha gjort om han klätt sig i trasiga jeans istället för kritstrecksrandigt.

2. The Drums - Let's go surfing
Årets mesta pop. De ser rätt ut, låter uttråkade och kåta och sjutton och de verkar inte anstränga sig det minsta för att göra den här låten. Ändå är den så full av energi och fångar därför popens paradox - att vara ytligt blaj och ändå profant kraftladdat. Pop är ungdom och så länge den säljs till vem som helst behöver ingen av oss verkligen dö.


1. Museum of Bellas Artes - Who do you love?
Allra bästa Gordonlåten 2009. Den funkar så bra på klubben för man kan sitta still och dricka till den, stå i baren och spana till den eller dansa till den. Det svänger, både mjukt och hårt om MoBA. Och det vill vi ju alltid att det ska göra om Gordon.

Där hade vi Gordonåret i låtar. Robert och Helena och gästjockarn Björn J skulle förmodligen inte hålla med mig riktigt, men det där var årets allra bästa pop. Spotifylistan når bara halvvägs men några fina bitar finns att lyssna på här. Vad mer kan sägas om året? Lucksmiths, världens bästa band nånsin, gjorde en avskedsturné och den passerade Stockholm. Spelningen på Debban var knappast fantastisk men jag är glad att jag såg dem ändå. Gordon ordnade en spelning med The Dora Steins i våras. Det var snöstorm och fantastiskt och de är i studion nu och jobbar på en skiva. Hoppas de brejkar nästa år. Bästa mashuplåten var Beastie Boys blandat med Matt and Kim, den hittar ni här. Bästa skivan var Shirley Lees soloalbum. Han är en sötnos som ställde upp på en Gordonintervju. Annars var Gordons intervjuserie kort men lyckad. Finast var svaren från tweehjältarna Tullycraft, sångaren Sean Tollefsen hälsade också julhälsningar till Klubb Gordon häromdagen när jag köpte en t-shirt på bandets hemsida. Slutligen så har Gordon haft en massa spelningar, en massa roligt och kommer tillbaks nästa år med mer pop. Om jag orkar i mellandagarna så ska jag lägga upp en lista med årtiondets bästa album. Men tills dess så är det god jul och glad ny pop på er! /Axel

lördag 28 november 2009

Vintervila

Igår gjorde vi färdigt Gordons höstsäsong, poppade till klockan två och hade roligt med en entusiatisk DJ Björn, gamla vänner och nya bekanta, önskelåtar, skaldjur, öl och bra musik. Dags att vila klubben över årsskiftet, skriva några best-oflistor, göra lite spotifylänkar och lyssna på musik i våra egna, alltför små hemmastereos. Men vi kommer åter i januari/februari och lirar skivor.

Kunde du inte komma igår? Var inte ledsen, du kan spela den här spotifajjarn hemma hos dig och uppleva kvällen i bara aningen reducerat skick. Tio låtar eller så kunde jag inte hitta, förmodligen de bästa men det får bli ditt straff för att du inte dök upp. Ha det bra så hörs och ses vi! /Axel

Gordon på Musslan, 27/11 - Spotifylista

torsdag 26 november 2009

Lately... I've been on my back

Imorgon är det säsongsavslutning för Gordon. Skulle vara skönt om man hade sovit ordentligt den här veckan men det kommer att bli kaffe, mat och öl som håller mig på benen genom natten. Hoppas ni kommer till Musslan, vi drar igång klockan nio och håller på till två eller så. Boat heter ett bra band och deras Lately... I've been on my back kommer att rulla imorgon kväll. Här är en liveversion att smaska på till dess:

söndag 22 november 2009

Säsongsfinal + gästDJ

Det var riktigt lyckat i fredags på AG, tonvis av folk, helt klart en spinoff från filmfestivalens party en trappa ner, och bra musik i högtalarna. AG är alltid svettigt och populärt, kanske för att Kungsholmsfolket har ont om alternativ. Nu på fredag, 27/11, kör vi igen. Då på något softare Musslan i Vasastan. Planen är att höja trycket på stället lite med hjälp av Gordonmusik och en stilig gästDJ i form av Björn Johansson. Det är också sista gången vi spelar i år så passa på att komma förbi och digga indiepop. Gordons stabilt svängiga blandning av twee, electro och pop kommer att trängas med okända rockigare (?) inslag när Björn jockar. Nedan lite bilder från AG, fina gäster samt Helena och Robert. Ses på fredag! /Axel

tisdag 17 november 2009

Allmänna Galleriet på fredag

Det blir slitna gamla indietishor och glimrande nya poptopar på fredag, 20/11, när Gordon rockar svängiga skivor på Allmänna Galleriet på Kronobergsgatan 37 på Kungsholmen. Fritt in, 21-01 och t-bana Fridhemsplan är bra grejor att hålla koll på. Och det är lite lurigt att hitta entrén om man aldrig har varit där. Men värt besväret för Robert, Helena och jag spelar fina skivor och AG har sköna fåtöljer och spännande industrikakel på väggarna. Ses där! /Axel
P.S. Nästa fredag, 27/11, spelar vi på Musslan och då med gäst-DJ Björn Johansson. Gordon går in i vintern med humöret på topp! D.S.
P.P.S. Halvvägs uppför trappan ligger Enskilda Gallriet där filmfestivalen har fest samtidigt som vi spelar. De tar hundrafemtio spänn i inträde och så får man ju inte träffa oss. Fortsätt alltså hela vägen upp och digga indiepop med oss. D.D.S

måndag 9 november 2009

Ung, ledsen och hög





Gordons medlemmar gör olika saker när de inte spelar skivor på klubben. Robert mekar med skotern, jag byter blöjor och Helena gör singer-songwritermusik, ibland själv och ibland med sina fina vänner Pilar och Anders. Kommer inte att lägga upp bilder på varken skotrar eller bajs på Gordonbloggen men här ovan är en videosnutt från i fredags när Helena lirade i Uppsala. Hon har mer saker på gång lite då och då, spana in hennes myspace för info och för att låta henne veta hur grym hon är! /Axel

söndag 1 november 2009

Spotify

Vi spelade på Musslan i fredags och om man kanske inte var där så kan man höra en del av vad vi spelade genom att använda den här Spotifylistan. Allt vi lirade fanns inte tillgängligt när jag knåpade ihop listan såklart men tillräckligt för att man ska kunna ha sig en egen liten Gordonstund hemma på kammaren. Hoppas det smakar! /Axel

fredag 23 oktober 2009

Museum of Bellas Artes

Håller på att gå igenom musiken som det bloggas om på nätet och överlägset bäst den här veckan hittils är låten Who do you love med svenska bandet Museum of Bellas Artes. Om jag haft den med i fredags hade jag allvarligt övervägt att köra den på repeat i en kvart. Otroligt skön, ganska soft men ändå klart dansbar låt. Man kan ladda ner den på Pitchfork eller lyssna på den på deras myspacesida, där man också kan hitta vägen till en mixtape de är med på eller bara ge dem virtuella kramar för att de gör så fin musik! Hoppas det kommer mer snart. Blir till att lira om en vecka på Musslan. /Axel

onsdag 21 oktober 2009

Musslan fredagen den 30:e oktober


Nästa fredag klubbar vi popsälar på Musslan i Vasastan. Det blir fjärde fredagen i höst som kör barklubb, andra på Musslan. Det är en bra musikhöst och vi ska spela nya, krispiga låtar. Men de senaste trettio-fyrtio åren har varit bra musikår så det blir väl en eller annan låt från gamla avlagda decennier också. Kanske laddar vi på lite extra 00-tal inför slutet på den här tioårsperioden. Gordonbloggen kommer att lista såväl årets som årtiondets bästa låtar/skivor fram i december. Men redan nu kan jag lova att plocka med en del saker som garanterat inte platsat hos Pitchfork.

Så, förhoppningsvis ses vi på Musslan nästa fredag. 21-01 på Dalagatan 46. Om du var på Morfar Ginko i förra veckan så tack för det, hoppas du hade lika kul som Helena och jag. Dans till M83, Cloetta Paris, Calvin Harris och Friday Bridge fick oss på bra humör. /Axel

söndag 11 oktober 2009

Gordon på Morfar Ginko på fredag, den 16 okt


Vi gästspelar på Morfar Ginko på fredag och det ska bli roligt. Indiepopvågen visar inga tecken på att mattas av, det kommer ständigt nya, tokbra låtar som vi vill spela ofta och högt och för söta människor. Nu får vi göra det på Swedenborgsgatan 13, karta här.

Nytt vi brinner för den här veckan: Phoenix (remixat av The Soft Pack); Arctic Monkeys; Vampire Weekend; Markus Krunegård; The Magic Kids; Heavy Trash (ladda gärna ner från förra Gordonposten). Vi spelar klockan 21-01, kom och kalasa på Ginko! /Axel

onsdag 7 oktober 2009

Heavy Trash!


På 90-talet hände det att jag behövde vråla ut ilska som om jag var en arg ung man, trots att jag egentligen var snäll redan då. Min bästa vrålarvän var Jon Spencer och hans Blues Explosion. Nuförtiden är det mer rock n' roll över karln och hans svänger-hårt-projekt Heavy Trash kommer med nytt album i dagarna. Man kan kolla in dem lite på Myspace eller ta och ladda ner följande, röjiga låt:

Heavy Trash - Gee, I really love you

söndag 4 oktober 2009

Bilder från Musslan





Vi hade kul i fredags, som vi brukar på Musslan. Det blev en timme fina indievarianter på diverse låtar i början och sen höjde vi tempot med massor av nya saker. Fredagen den 16 oktober ska vi spela på Morfar Ginko, där har vi aldrig varit så kom och få oss att verka coola med er söta närvaro då! /Axel

fredag 2 oktober 2009

Vi laddar för ikväll med The Drums



Musslan ikväll, 21-01, Dalagatan 46. Första timmen bara fina indiedoftande covers. Senare ska jag spela den här svinbra låten med The Drums. Vi ses! /Axel

tisdag 29 september 2009

Gordons covertimme!

Nu på fredag ska vi spela på Musslan och, trendkänsliga kappvändare som vi är, tänkte vi haka på covertrenden. Många spännande band har de senaste åren sjungit coverversionernas lov och om man lyssnar på vad de åstadkommit med andras låtar förstår man varför. Det är inte bara de senaste fyrtio årens låtskatter av odödliga pop- och rockklassiker som fått intressanta tolkningar, indieartister har också visat oss vilka fina låtar det ibland göms under svulstiga eller tråkiga produktioner.
Så kom till Musslan på fredag och njut av Gordons covertimme. Vi ska spela covers på Dylan och The Smiths, på Britney och GaGa och Abba m.fl. Uttolkarna blir som sig bör Gordons älskade indiepophjältar. Mellan 21 och 22 blir det covers, resten av kvällen är det vanliga Gordonkostymen som gäller med festlig barklubbsindie. Missa inte! /Axel

torsdag 17 september 2009

AG imorrn!

Kom och festa med oss imorgon fredag den 18:e september när vi drar igång vår höstsäsong på Allmänna Galleriet på Kungsholmen. Vi börjar spela vid niosnåret och det är t-bana Fridhemsplan och Kronobergsgatan 37 som gäller. Fri entré såklart och väldigt bra indiepop av det ösigare slaget är också på agendan. Och missa inte att be oss spela era favoritlåtar. Om vi har dem med oss är det ju våra favoriter också och vi kan förenas i en enda, lycklig popextas. Ses! /Axel

onsdag 16 september 2009

Stämningsskapare inför fredag!

Kolla in den här nya videon med Girls och försök återskapa så mycket som möjligt av den på fredag när ni dansar med Gordon på AG:

söndag 13 september 2009

Höstpremiär!


Vi har mycket på gång i höst och massor av musik som vi vill spela i riktiga högtalare. Nu på fredag, den 18 september, får vi för tredje gången köra vår kära Gordonklubb på Allmänna Galleriet på Kronobergsgatan 37 på Kungsholmen. Vad kommer vi att spela? Definitivt Throw Me the Statue, Raveonettes och The Pains of Being Pure at Heart. Och om det blir lite soft känsla på slutet så kanske vi lirar Saltine Crack Whores. Och så lite Jenny Wilson, det är garanterat. Vi hoppas på massor av vänner och okända förmågor att festa med. Fritt in och vi börjar spela vid niosnåret. Ses då! /Gordon

tisdag 8 september 2009

Rymdreglage

8-bitspop och stop motion gör mig glad. Undrar hur mycket lego Rymdreglage har?

måndag 7 september 2009

Morfar Ginko

Vi har bokat på ett till datum och det är Morfar Ginko på Swedenborgsgatan som gäller. Datum för denna begivelse är fredagen den 16:e oktober. Det ska bli kul att lira i nya lokaler, såklart, och vi ska vässa skivsamlingen lite extra för att impa på Söderpubliken. Skam till sägandes har vi bara spelat på Söder en gång förut men det var bland det roligaste vi gjort. Alltså, Ginko i mitten på oktober. Uppdateringar följer.

torsdag 3 september 2009

Springfield kommer snart

En av det fladdriga klubbstockholms mer stabila institutioner är altcountryklubben Springfield som drivs av våra kära vänner Jimmy och Marie. I åtta år har de spelat den bästa no depressionmusiken i stan och bjudit på gratis livespelningar med både okända demoband och storheter som Christian Kjellvander. Det var också på deras Gamla Stan-krypin hos restaurangen Magnus Ladulås som jag först såg The Tallest Man on Earth som nu headlinar på Strand, kan vara värt att nämna.

Nu på lördag har de säsongspremiär och med draghjälp av en artikel i På Stan lär det bli svettigt och intensivt som ett nattligt Nashvillehångel. Missa inte! På bilden ovan är Jimmy, aka Flyer-Jimmy, gästande Gordon när vi lirade på Låset.
/Axel

måndag 31 augusti 2009

Julie Doiron



För länge sen, på indierockens 90-tal, fanns ett kanadensiskt band som tagit sitt namn från låten Eric's Trip med gitarravgudarna Sonic Youth. De var sådär malande och murriga som indierocken kunde vara på den tiden, ja, som indierocken alltid riskerar att bli. Inte så kul, kanske, och även om man köpte Sebadohs skivor back in the days så var det lätt att garva när man läste den stora Sonic Youthintervjun där Thurston Moore sa "Fuck Lou Barlow." Eller om det var Kim Gordon (no relations).

Ur Eric's Trip, som somnade in där i mitten av förra decenniet steg en singer-songwriter som skrev melankoliska, självbiografiska låtar som inte heller gör mig särskilt lycklig. Men nu i år har samma människa, Julie Doiron, släppt en fantastisk, ösig, Breedersaktig platta som heter "I Can Wonder What You Did With Your Day" och är hur bra som helst. Spana in favoritlåten Consolation Prize här ovanför, t.o.m. videon är grymt bra. Och för att lyssna på några andra Doironlåtar finns alltid hennes myspace.
/Axel

tisdag 25 augusti 2009

Höstspelningar!

Vi börjar boka in hösten nu. Först ut för Gordon är en fredagskväll på coola fritidsgården-för-vuxna, Allmänna Galleriet. Den 18/9 spelar vi där. Sen kommer lite barklubbslirande på Musslan, fredagen den 2/10. Håll utkik efter vidare uppdateringar.

onsdag 19 augusti 2009

Tullycraft


Att vi spelar olika saker när Gordon vänder plattor är lite av poängen med klubben och jag vet att Helena inte skulle välja samma låt som jag. Men om det bara fanns tid kvar till en sista låt, på vår allra sista Gordonspelning, så skulle Tullycraftlåten Twee vara mitt val. För den som inte känner till dem alls så kommer de från delstaten Washington i USA, har hållit på sen 1995 med något varierande sättning. De spelar en glad och rolig indiepop med begåvade texter med en viss slagsida åt det sarkastiska. Deras senaste fullängdare, nummer fem i ordningen, hette Every Scene Needs a Center och var såklart med på Gordons årsbästalista i vintras. Här svarar de på några frågor:

Gordon: What's your favourite Lucksmiths song (or top three if you can't make up your mind, I saw their farewell tour this summer and feel nostalgic and sad)?

Sean Tollefson: Gosh, there are so many wonderful Lucksmiths’ songs. Off the top of my head, I’d have to say that three of my very favorites are: Under The Rotunda, Sunlight In A Jar, and Guess How Much I Love You. Oh, I’ve always really loved the song Columns O’ Steam as well!

Chris Munford: I have to go with Smokers' in love, the chord progression is too terrific.

Jenny Mears: Chris is a liar. He doesn't even like the Lucksmiths! And he stole my favorite Lucksmiths song, so he's a jerk, too!

Sean: I know for a fact that Chris' favorite Lucksmiths' song is "T-shirt Weather" - he's always singing that and dancing around when he's not complaining about the song "Music To Hold Hands To." And I've seen Jenny do karaoke to both "Synchronised Sinking" and "Punchlines" so I know she loves those.

Corianton Hale: I like that line in "Wyoming" about the wooden fences. So poetic!

Sean: I almost picked "Wyoming"

Gordon: How much of an influence has college life and education been on your songwritiong? Do you like Tom Lehrer?

Sean: Well, I started my first band when I was in college, and that’s when I really started writing songs, so I guess it couldn’t help but be an influential experience. To be honest, I’m not very familiar with Tom Lehrer.

Chris: I don't think about college or Tom Lehrer too often, but education gives you higher steps to stand on for sure.

Corianton: I was college roommates with Tom Lehrer. I'm pretty sure that song about venereal disease was my idea.

Gordon: Has your relationship to your instruments changed over the years? Are instrument nerds common in the twee scene?

Sean: Honestly, after all these years I’m really not that much better on bass. I’m still a pretty horrible bass player, so I guess you could say my relationship hasn’t changed all that much. Chris is definitely the instrument nerd in the band. He owns an arsenal of guitars.

Chris: I am officially the gear nerd in the band. I can wax poetic for hours with other gear folks about which vintage amp has the best tremolo circuit or whatever. I've still got a load of vintage and more modern things. Tape machines and oddities. I'm a huge believer in classic Fender tube amps played pretty straight through. I am also a lover of many types of old hollow body guitars, especially Guilds. I used to have an arsenal of stomp boxes, but sold many of the best through eBay over the years to pay the bills. I've also greatly weeded down the keyboard collection, though I do miss my Farfisa at times. You gotta have the gear to make the sounds, computers ain't gonna cut it sound wise, you need a real Rhodes if you want to record a Rhodes sound.

Corianton: I just play what Chris hands me.

Jenny: I exclusively use a RhythmTech Half-Moon tambourine. In red.

Gordon: Have you ever included any light shows, fireworks or video projections in your live act? If not, what would you do on stage if you had a Metallica budget? (I'm a little bit in love with Japanese band Ex-girl who wear huge foam flowers and frog paraphernalia)

Sean: Does shouting insults at the other members of the band count as fireworks?

Chris: I do add the smoke machine ambiance at the practice space, I do it mostly to piss off Sean when the room gets totally smoke filled.

Jenny: Cori and I once did coordinated dance moves! And didn't someone used to wear some kind of plushie costume during shows?

Sean: I saw that band Beulah once at a small club, and they had their own lighting rig. Honestly, I thought it was a bit distracting and totally cheesy. I wasn’t a fan. On a gigantic scale, I saw My Chemical Romance once, and they made it snow over the entire audience during a song. I was impressed.

Corianton: I have a fantasy of staging the musical theater version of Dracula Screams of Tiger Style, with a Broadway budget. I'm talking cables, vanishing doors, moving platforms, and yes. PYROTYECHNICS!

Gordon: Do you have any "shame songs" (a song that you like but are ashamed to admit kinda makes you wanna dance)?

Sean: I’m not really embarrassed or ashamed by the music I listen to. Sure, I like indiepop, but I also like Rihanna, Lily Allen, and even Katy Perry. They all make me wanna dance!

Chris: Sean? you like Katy Perry!!! total NERD!

Corianton: Who's Katy Perry?

Jenny: Sean does like to shake his booty. And Chris likes to watch!

And that concludes the interview. Thank you so much Tullycraft. We look forward to the musical theater Dracula Screams of Tiger Style and the TV-movie of how Tom Lehrer got some indie VD back in the days. Until such times, there's always the greatness of Tullycraft music!

För den som vill ha mer så finns det smakprov på: Tullycrafts myspace. Sen vill jag också varmt rekommendera: Tullycrafts hemsida som har info om spelningar, en liten merchbutik och ett generöst utbud av musik- och popkulturhistoria i form av en mp3blogg där varje dag förgylls med en liten historia om en film, ett band, en låt eller en händelse, samt förstås lite pop. Väl värt att lägga till bland era favoriter.

/Axel

tisdag 11 augusti 2009

Big Pink åt göteborgarna


Way Out West har som vanligt grymt fina bokningar och med en nysläppt singel som är galet 2009 ligger Londonduon The Big Pink på bra plats i fältet. De låter som ett brittiskt MGMT, grusigt, elektroniskt och poppigt. Lättglömt, möjligen, men vem bryr sig om hur matt det som bländar en idag, kommer att glänsa imorgon? Inte Gordon i alla fall, som är klart avundsjuk på alla som får se Big Pink på scen. Spana in deras hemsida där de ger bort låten Dominos, förstasingeln från albumet A Brief History of Love.

torsdag 30 juli 2009

My Awesome Mixtape

Gordon försöker vara lite internationell ibland och letar spansk, japansk, tysk och australisk indipop. Men från Italien har vi aldrig hämtat några bra låtar. Förrän nu. Bolognabandet My Awesome Mixtape gör pop som låter som Suburban Kids with Biblical Names och ibland sticker de in electronica- och hiphopinfluenser. Det är dansant och ösigt och riktigt roligt.

De drog igång så smått 2006 och mer eller mindre genast tog det rejäl fart. De släppte debuten "My Lonely and Sad Waterloo" i september 2007 och följde upp med jätteturnén "The Neverending Tour" med 158 spelningar. Nu i sommar har de släppt EP:n "Other Houses" som inkluderar Gordons sommarfavorit "Me & the Washing Machine". I höst kommer nästa platta. Här kommer en miniintervju med Maolo (bilden).

Gordon: MAM is dance music (among other things), what are your favourite styles of dancing/dance moves?

Maolo: In reality we aren't so much into dance music world; infact I consider myself ignorant and not so well confident in talking about dance music. Our musical preferences are more tied to black music over all; from hip hop to soul music from reggae to r'n'b, jazz and blues...

Gordon: Do you write your music collectively? Sit around a laptop with your instruments or are there individual efforts later pieced together to an album?

Maolo: Apart from our first album "My Lonely and Sad Waterloo", all the other albums ("How Could A Village Turn Into A Town" overall) were made collectively and musically arranged all together.

Gordon: When you make an album track, do you consider how it will be played, meaning, do you think about what a DJ will do with it?

Maolo: I think that all comes naturally, following our feelings, we don't really care initially how a DJ could remix one of our songs.

Gordon: You obviously like remixes, are you getting any interesting requests from other bands/artists to do remixes?

Maolo: Yeah of course, we would really love to hear dub step remixes of some of "how could a village turn into a town" song.

Gordon: How important is humour/comedy in your music? Do you like any funny music/performance styles in other artists?

Maolo: I think that humour constitutes half of our lives, so it's very important to point it it out in our lyrics! There are so many artist I'd like to mention. The Kanye West bear mask was really funny.

Grazie Maolo! Han skriver också att han hoppas få till spelningar i Sverige och den förhoppningen skriver jag under på. Kolla in My Awesome Mixtape på myspace och lyssna på en av sommarens bästa indiepoprökare "Me & the Washing Machine".

/Axel

söndag 26 juli 2009

Shirley Lee

Kanske var det så att britpopen hade mancwalkat färdigt när det bästa bandet albumdebuterade med A Week Away. Jag minns Terry Ericssons artikel i bibel, mer upphetsat elektrisk än nåt annat han har skrivit. Och jag minns när jag såg Spearmint på scen, en gång i Emmaboda och en gång i Stockholm och det kändes båda gångerna som om löften från skivorna infriades. Jag vill ha min pop levererad i form av glädjerus och ångest i kombination och Spearmint mer än något annat brittiskt band gav mig vad jag ville ha.

Så när bandets låtskrivare och sångare Shirley Lee i våras solodebuterade var mina förväntningar högt ställda. Jag fick inte vad jag ville ha, fick inte mer av samma. Shirley har åldrats men, som jag ständigt måste påminna mig själv om, det har jag också. Kanske fick jag vad jag behövde. I vilket fall, han gör fortfarande pop och han gör det fantastiskt. Sen svarar han väldigt trevligt på mina frågor om skivan också. Håll till godo.

Gordon: "The first time you saw snow" is a song about rediscovering ones world, through a partner. It feels lived of course but maybe isn't. Do you you write songs to illustrate universal experience or are they always/mostly dealing with your personal life?

Shirley Lee: Wow, that is a good question. That song is 100% literally true. My favourite songs are little stories about things that have happened to me that I feel illustrate something which is universal. On occasion I have written from another person’s point of view, and if I get it right, it then feels like it happened to me too. If I get it wrong, then I end up not liking the song as it doesn’t feel “true”. I have said in the past it is like “bottling bits of life” – it is about trying to capture the essence of an aspect of our lives here on this planet and trapping it in a little song. I am also aiming for it to be uplifting in some way, which does not necessarily mean it needs to be cheerful. I don’t know why I feel so compelled to write songs, other than that I respond very strongly to other people’s songs that do this – I always want other people’s songs to be really specific and tell me something about their lives, something I can identify with, so that I don’t feel so alone.

Gordon: "The Reservoir", the farewell to a father, is another bittersweet favourite. Do you like any songs about parents, made by other artists?

Shirley Lee: I knew I wanted to write about my father’s death, and I was aware that probably every song-writer writes about the death of a parent at some point. I remember Roddy Frame writing a nice song for his father on the “Stray” album, and a band called Be-Bop Deluxe did one called “Islands Of The Dead” for song-writer Bill Nelson’s father, and Lennon did several, and “The Drugs Don’t Work” by The Verve is a brilliant song for his father, and Loudon Wainwright III has written several wonderful heart-rending songs for each of his parents. “The Reservoir” was actually the third or fourth song I wrote about my father’s death. I didn’t like the first three – they were depressing. I like this one though. I don’t find it depressing – I find it uplifting. When I sing the song I feel like dad is around, and in the song he is laughing at me, which brings me down to earth.

Gordon: How computerized are you when you write songs? The album feels organic enough...

Shirley Lee: This album is the first I have written using a computer. I think the only difference it made was that I wrote simpler songs, I felt less need for middle 8’s, lots of the songs just have verses and choruses. The good thing is that initial ideas recorded on the computer can then be released on record or at least taken into the studio and used in the track. I wanted the album to sound quite simple and organic, so it just features the five of us playing in Brian’s studio, and he is good at getting mice sounds in a natural way, rather than using samples etc…

Gordon: What is benathee pie? (from "Spiraline girl", I must be bungling the spelling)

Shirley Lee: Banoffi Pie is an English dessert made from bananas, cream, condensed cream and pastry or biscuits. It now seems quite popular in American restaurants too. It is very sweet and absolutely delicious!

Thanks Shirley, for the great answers! För den som vill veta mer om skivan, självbetitlad, hur den kommit till och vad som hände med Spearmint, rekommenderas Shirleys hemsida. Man kan också spana in hans myspace om man vill lyssna på några av låtarna. Spearmint gör för övrigt en spelning i London i september för att fira att det är 10 år sen A Week Away släpptes och skivan kommer att spelas i sin helhet. De kommer också att göra några spelningar i Tyskland.

/Axel

fredag 24 juli 2009

Anna Järvinen

Gordonbloggen kommer framöver att köra texter om favoritartister och förhoppningsvis förgylla dem med små intervjuer med subjekten. Det blir inte de där stora, djuplodande exposéerna, som i tidningen pop, men förhoppningsvis prickar vi in ett och annat svar som inte dykt upp i mer strukturerade publikationer.

Först ut är Anna Järvinen. Hon har Sveriges kanske vackraste röst, låt- och textskrivartalang som åstadkommit några verkligt oförglömliga poplåtar och en coolhet som lyser igenom i allt hon gör. Dessutom har hon svarat snyggt på några av mina frågor så hur kan jag annat än älska henne just nu. Ikväll spelar hon i Gagnef på Skanka Loss-festivalen så om man befinner sig i Dalarna finns det goda skäl att gå på konsert ikväll.


Gordon: Har du några litterära inspirationer till ditt textskrivande? Favoritförfattare/poeter?

AJ: Henrik Tikkanen, Pentti Saarikoski, Olle Ljungström, Bodil Malmsten, Kristina Lugn, Patti Smith, Kristina Sigunsdotter.

Gordon: Har du en scenpersona? Eller flera?

AJ: ...jag är inne i mina bilder och påhitt.

Gordon: Hur blir det under turnéer, är det som ett stort jobb i intervaller eller blir varje konsert en helt egen, fristående upplevelse?

AJ: Spelningarna är en drömvärld vid sidan om de andra drömvärldarna bara.

Gordon: Kändes det som att Äppelöga var en cover?

AJ: Ja faktiskt. Var på en bar i Stockholm härom dagen just när DJ:n satte på Crippas version av Äppelöga - fantastisk. Hade inte hört den på så länge. Åkte tillbaka till juli förra året, när vi knåpade ihop texten och spelade in den. Christopher är ett geni och jag är överlycklig över att ha fått spela in låten två gånger och rita hans skivomslag.

AJ: Min dotter kräver att få skriva sitt namn: HARRIET

Gordon: Drömmer du lite om att göra en coverskiva och isåfall, vilken låt måste vara med?

AJ: Ja... och det får bli en skiva där jag riskerar att paja mina älsklingslåtar: 17 år med Veronica Maggio, Cry for love med Iggy Pop, I saw the light med Todd Rundgren, On my own från Les Miserables, Here you come again med Dolly Parton, Jackie med Ratata, Här kommer solen med [ingenting], Det är sånt som bara händer mig med Olle Ljungström, Vem tänder stjärnorna med Eva Dahlgren, Islands in the stream med Kenny Rogers och Dolly Parton, Aldrig min vän med Svenne och Lotta, La verité med Classix Nouveau, Gulleplutt med Agnetha Fältskog osv. gud vad roligt.

Tack så mycket, Anna och Harriet för väldigt fina svar. Jag ser fram emot coverskivan som kunde bli hur bra som helst. Anna Järvinens myspace besöks med fördel för info om spelningar och var man kan köpa hennes musik. Och ifall man vill skicka lite myspacelove till kommentarsfältet. Gagneffestivalen Skanka loss hemsida kan man gå in på om man är sugen på att se Anna Järvinen idag. De sätter igång om en dryg timme och Anna går på scen klockan 20.00 om jag har fattat rätt. Det kommer att bli riktigt, riktigt bra.

/Axel

söndag 12 juli 2009

Indiveckan avslutad

Igår kväll fick vi avsluta Musslans säsong, göra vårt bästa för att tömma de sista slattarna i baren och spela några bra låtar för Vasastan. Några tips för ivriga Spotifyanvändare och mp3-bloggläsare som missade oss nu är Shrag med Fortyfive 45s, Penny Centurylåten Valencia, I was a Cub Scouts Curecover Close to me och Fanfarlo med Drowning men.

Sen kan man med fördel ta sig en titt på Becks nya projekt där han och några andra tar varsin klassisk rockplatta och gör enkla covers på alla låtarna. Sen lägger de ut de på nätet. Beck själv har hunnit släppa några av låtarna från sin skiva, Velvet Undergrounds bananalbum. Vi spelade Femme fatale igår kväll som han verkligen gör till sin egen med en coverklyscha.

Gordon återkommer förmodligen i augusti eller september, inga datum är spikade än. Ha det gott! /Axel

fredag 10 juli 2009

Indieveckan, halvtid

Vi gjorde första spelningen igår. Ute var fientligt ösregn men inne under Enskilda Galleriets takfönster var det soligt när vi lirade Sebastian Tellier, Cocosuma, Wilco och Shirley Lee. Vi hade också väldigt många önskemål från popälskare med god smak. Vi kör en lista till höger med vad vi lirade på beställning.

Imorgon lördag är det dags för Musslan, tredje besöket på Fredrik Cornelius härliga citykrog. Vi börjar förstås spela klockan 21 och allt vi behöver är en lång sovmorgon imorrn och en till på söndag. Det och våra söta besökare. Hoppas vi ses! /Axel

tisdag 7 juli 2009

På torsdag drar vi igång Gordons indievecka på Enskilda Galleriet. Det är alltså Allmänna Galleriet fast i markplan och med öppet inåt gården. Vi kommer att komma dit klockan 20.00 för att dricka en öl och äta något gott och snacka pop och liv och väder och dumheter och se så indie och snälla ut som om vi var på väg till Emmabodafestivalen. Sen klockan 21.00 börjar vi spela skivor. Glöm inte att be oss spela era favoritlåtar. Om de är våra också så lär vi ha dem i bagaget och då blir det sweet music i högtalarna. Kronobergsgatan 37 på Kungsholmen.

Under fredagen vilar vi upp oss med en pizza (och lite vardag) för att på lördagen sticka till Musslan där det blir Embassyhits till skaldjuren och indierock till avecen. Vi håller på mellan 21 och sent. Dubbelt indie denna sommarvecka. Dalagatan 46, nära Odenplan.

Gordon gillar sommar i Stockholm. Vi ses! /Axel

onsdag 24 juni 2009

Indievecka med Gordon!

Festivaler överallt, mängder med finfin livemusik. Sommaren är kanske inte barklubbens starkaste period. Men om klubben kommer till Musslan och Enskilda Galleriet (Allmänna Galleriets sommarbar med innergård), och om musiken som spelas är Gordons bästa indieplattor så känns alla tillfällen rätt.

Alltså smäller vi till med två spelningar på en vecka. Vi slipar skivorna och åker först till Kungsholmen, torsdagen den 9 juli. Sen packar vi om cd-casen och tar Musslan på lördagen, den 11 juli. Vi tänker att det inte är att ta sig vatten över huvudet utan snarare vodka, is och mortlade jordgubbar. Hjälp oss hålla tempot uppe och låtvalen smarta. Uppdateringar följer. /Axel

lördag 13 juni 2009

Nya Dinosaur jr

J Mascis är väl aningen i rockigaste laget för vår lilla klubb för det mesta men det finns en otroligt medryckande popkänsla i hans kvidande gitarrorgier. Och han har en skön stajl. Kolla bara in nya, underbara videon från albumet Farm. De är inne i en andra kreativ fas:

måndag 8 juni 2009

Lissi Dancefloor Disaster

Gordons gamla vänner i Lissi DD har en allt hetare temperatur med många spelningar under våren och mycket på gång framöver. I höst släpper de en skiva som redan nu är i slutskedet av framställningsprocessen. Och redan nu kommer en liten video att hoppa upp och ner till.



Ge våra polare lite myspacelove på Lissis hemsida.

söndag 7 juni 2009

Efter fotboll kommer indiepop

Med en timmes fördröjning pga fotbollen, drog vi igång vårt plattvändande vid 22 igår. Det tog en bra stund innan stan hade hämtat sig efter förlustdeppen men runt elvasnåret började vår kära publik att droppa in för lite tröstande indiepop och alkohol. Något som för mig alltid förjagat alla mindre bekymmer och det blev jäkligt kul framåt midnatt. Vi slutade med en liten studentnostalgisk britpopkick och bytte minnen från klassiska uppsaliensiska studentklubben Piraja. Dit gick man i slutet av 90-talet för att hoppa upp och ner med armarna tätt intill kroppen till ljudet av norrlandsindie, Blur och Pulp.

Den 9 juli spelar vi på AG igen. Fast då har vi flyttat ut på deras gård för utomhuspartaj. Hoppas ni kommer! /Axel

torsdag 4 juni 2009

Musslan imorrn!

Ålrajt, det är dags att kavla upp ärmarna på bygdedräkten och spela skivor på Musslan. Från 21.00 på lördag är det Klubb Gordon på Musslan. Vi spelar allt som ni önskar om vi har det med oss. För vi har bara med oss våra favoriter. Lämna flaggorna hemma och ta med ert minst nationalistiska partyhumör så ses vi mellan drinksugrören på Dalagatan. /Axel

tisdag 2 juni 2009

Klassfest!

Mest av allt vill jag förstås att folk ska gå på Gordon på lördag och ha roligt med oss. Men det finns även en Klassfest att vurma för och den har tagit sina samplingar med sig hit till Stockholm från Fagersta för att ha släppfest ikväll. Yngre och bättre än resten av musiksverige just nu. Klassfest på F12 ikväll, och visa dem lite myspacelove också! /Axel

måndag 25 maj 2009

Nationaldagsindie på Musslan!

Lördagen den 6 juni firar Gordon nationaldagen på Musslan genom att spela indiehits från hela världen. Vad sägs om USA, Japan, Spanien, Indonesien, Mexiko, Skottland, England, Danmark, Frankrike och Tyskland? Och Sverige förstås. Det görs mycket bra musik här och ska man tvunget vara stolt över sitt land så funkar pop rätt bra. Det svänger helt enkelt ordentligt om moder Svea. Vårt bästa gör vi från klockan 21 och om ni kommer dit och festar ert bästa så blir vi grymt glada. Musslan ligger på Dalagatan, t-bana Odenplan.

Spelningen på Allmänna Galleriet gick ju också fint så vi gör om det i början av juli. Om ni har planer på Skansen den 6 juni så kanske det kan vara ett alternativ? Hursomhelst, kom och häng med Gordon i sommar! /Axel

torsdag 21 maj 2009

Det var AG, tack som fan!


Ålrajt, Kungsholmen är lite hemlig. Men när man väl hittade in till Allmänna Galleriets bar så var det ett riktigt skönt ställe. Vi körde en del 90-talsindie, Popsicle och Ride med mera så det verkar passande att säga: Tack som fan! Hela låtlistan på sidan för den som vill ha lite tips. Hoppas det blir nån mer tripp till AG för Gordon, kanske redan i sommar om vi har tur.
Men redan om ett par veckor spelar vi på Musslan. Det blir en Nationaldagsklubb, lördagen den 6 juni. Hoppas vi ses då för finfin indie och bättre sortens fest! /Axel

onsdag 20 maj 2009

Snake and Jet's och fel adress


För det första står det fel gatuadress på flyern här ovanför. Ska vara Kronobergsgatan 37, bredvid porrbutiken. Jag skyller på Google för att slippa skuldbördan.

Roligare är en liten stump rock n' roll som våra danska vänner på skivbolaget Crunchy Frog skickade oss igår. Bandet heter Snake and Jet's Amazing Bullit Band och de röjer rent på banan med sin partymusik. Nu senast har de gjort en liten turné med Bob Hund och det låter garageretroröj blandat med lite smart produktion. Varsågod att ladda och svulla lite dansk partyrock! Här är låten:

söndag 17 maj 2009

Ät din Popsicle och kom på Gordon!



På onsdag blir det Kungsholmen och Allmänna Galleriet. Vårt mål är såklart att vara lika söta som Starlight Mints-mupparna. Och coola. Vi sätter igång med det vid 21 och det är fritt in, bra pop och sovmorgon på torsdag som gäller! Vi ses. /Axel

torsdag 30 april 2009

Rigas!

Mer nysläppta grejor som låter bra: Rigas gav ut en 4-spårs på Flora & Fauna häromdagen. Den här ledsna videosnutten ackompanjerar en riktigt catchy electropoplåt:



EP:n innehåller, föutom It's a shame bl.a. en cover på en Rigaslåt av några andra Gordonfavoriter, Sound of Arrows. Kopplingen? Jo, Henrik, som är Rigas och dessutom står på scen tillsammans med Parken, har producerat deras skiva. Den släpps inte än på flera månader men när man har så här poppiga breakuplåtar att trösta sig med kan man stå ut. /Axel

onsdag 29 april 2009

Mer amerikansk rock

Många gånger skramligare än Baby Teeth är gamla indiefavoriterna Breeders som just släppt en EP (handtryckt och limiterad häromdagen och digitalt släpp idag). Bandet bildades 1988 av Kim Deal och har under hela sin karriär varit klädda i en formlig rustning av coolhet. Att ett band stagnerar efter en tio eller tjugo år lång karriär är inte konstigt. En del gör musik som låter likadant och levererar sitt urvattnade koncept utan charm, andra gör låtar som glider över i något mer genriskt, mer radiotillvänt eller bluesrocktungt. Breeders låter som Breeders men deras svärd har inte förlorat skärpan med åren. Desto märkligare som de har ett väldigt 90-talskt sound.


Nya Fate to fatal låter skramligt och skräpigt och riktigt, riktigt bra. Det finns ingen direkt tyngd, rockigheten ligger helt enkelt i att det är för skitigt för att kallas pop. Trumkompet känns nästan sävligt bakom Kim Deals karaktäristiska sång som även den bär en motsägelsefull laddning mellan det våldsamma och det degiga. Om låten hamnar på ett filmsoundtrack måste den tonsätta någon sorts aggression, dumma ungdomar som slänger soptunnor genom skyltfönster eller en kvinna i shorts och bikini som skrikande knuffar sin pojkvän över en parkering. Kolla in den rosa rollerskate-videon på deras hemsida: Breeders Digest




På bilden en flabbande Kelly Deal, Kims tvillingsyster, från en spelning på Coachella i USA ifjol. Och ett flummigt skratt är vad Breeders inspirerar i mig, om de inte får mig att vilja välta någonting förstås. /Axel

söndag 26 april 2009

Classic rock-feeling

Chicagotrion Baby Teeth slank in på spellistan på senaste Gordon med lite classic rock-feeling. Efter att vi hade The Dora Steins på besök och de gjorde en Fleetwood Mac-cover, tyckte jag att det var dags att ge genren en chans. Robert brukar smyga med en ELO-låt när han står vid spelarna och jag opponerar mig aldrig så när jag hittade Baby Teeth blev jag glad. Bandet gör pampiga låtar med en hel del feta arrangemang av sjuttiotalssnitt och generar sig inte för att dra av ett helt nummer i falsettkör. De ekar av Fleetwood Mac, America, Queen och Todd Rundgren men också mer rumsren pop som Costello och visst också Burt Bacharach. Men det finns en modernare dansbarhet i både musik och text. Särskilt nya låten Big Schools från Hustle Beach-ep:n svänger rejält med sin rätt enkla uppbyggnad och fint berättande text.


På sin myspace har bandet en del låtar från tidigare skivor, de har gett ut tre och en fjärde är på väg. Där finns också länkar som man kan ladda ner några mp3:or från. Hustle Beach ligger också ute på Itunes för den som hellre vill betala för sig. /Axel

fredag 24 april 2009

Onsdagsgordon på Musslan var inte dumt. Dagarna före lön kom det ändå ett gäng för att höra april månads favoritlåtar spelas av Axel och Helena. Några höjdpunkter var Bart Davenport, Baby Teeth, Phoenix och Black Joe Lewis. Hela listan som vanligt till höger. Vi siktar på att återvända till Dalagatan med nya barklubbstag under våren och sen har vi också en spelning på Allmänna Galleriet på Kungsholmen att se fram emot. Den 20:e maj lirar vi där.

torsdag 16 april 2009

Musslan

Tja, det viktigaste står ju längst upp på sidan men det kunde vara pertinent med några extra detaljer. Axel, Helena och Robert spelar skivor som sig bör och vi har vässat våra DJ-väskor sen sist. Det blir nytt, gammalt och vad vi siktar på är barklubbsmusik som är på väg att spricka ut i dansgolv men kanske bara verkligen briserar lite då och då.

Fri entré är det ju alltid på Musslan och om man är hungrig kan man äta väldigt gott. Här är en meny.

Gordon är själv utsocknes och har förståelse för om någon skulle vara obekant med kvarteren kring Odenplan, alltså: Vägbeskrivning till Musslan.

Sen hoppas vi att alla kommer, vänner vi haft länge och de vi inte träffat än. Svejs! /Axel

tisdag 7 april 2009

Bilder från spelningen!

Så här såg det ut när Jackeroo och The Dora Steins kom och lirade på klubb Gordon för några veckor sen. Tack så mycket till banden för att de var så snygga på bild och så välljudande i verkligheten och tack till Kim som plåtade!

lördag 4 april 2009

Barklubb på Dalagatan


Nästa datum för Gordon är ganska snart. Vi ska spela skivor för citypubliken på Musslan en onsdagskväll. Då siktar vi på att få till en sån där barklubbsstämning som är både party och mysig på samma gång. Konserter har livemagi och stora ställen det där helgöset som gör att man ångrar att man tog på sig en tajt t-shirt. Barklubben är lite annorlunda, man fyllnar till och blir högljudd men känner ändå att man har en skön kontakt med folk runtomkring. Musslan är smalt och trångt och coolt och passar perfekt för det. Inget inträde förstås, vi lirar mellan 21-01 och det blir en ordentligt genomtänkt spellista.

söndag 29 mars 2009

The Dora Steins + Jackeroo i fredags

Trots snöstorm och teknikstrul blev det konsert i fredags. Jackeroo klev upp på den rymliga rockklubbsscenen ca 22.30, framför en cool backdrop i form av gyllene frigolitbokstäver stavandes bandnamnet. De körde sina intensiva, långsamma rocklåtar och Shakes briljerade på gitarr. Efter en kort paus satte The Dora Steins igång och gjorde publiken lycklig med en högst imponerande scennärvaro. Malin Dahlströms röst fick hela lokalen att börja fånflina av lycka. Hill Street Blues-pianot i den avslutande Fleetwood Maccovern var en annan källa till glädje. När det här bandet har stått på tillräckligt många scener kommer de att nå kritisk massa och slå igenom stort, det var känslan efter fredagskvällen. Dora Steins setlist finns här till höger. Bilder kommer snart.
/Axel

fredag 20 mars 2009

The Dora Steins, som spelar på Gordon om en vecka, har en hektisk tid. De gör konserter så ofta det går, har nyss släppt en singel och finns med på soundtracket till bioaktuella I taket lyser stjärnorna. Och så måste de putsa på sin biografi också, de har ju mormor Steins rykte att bättra på. Dora Steins Ramonar sig med efternamnet Stein, som de har efter en fiktiv mormor Dora. Det är hektiskt att slå igenom, man kunde tycka att det skulle räcka med att göra de där fina låtarna.
Klubb Gordons scen, när vi intar Pluto i Gröndal, får familjen Stein dela med Jackeroo. Bandet är nytt men medlemmarna har vanan inne från andra konstellationer och de vet hur man rockar den ironiska mustaschen av sin publik. Vi ser fram emot att höra nytt material från dem också.


Sen är Gordon glad för att få besöka Pluto också. Hela området, som heter Lövholmen och ligger mellan Liljeholmen och Gröndal, är intressant. Färgfabriken huserar i gamla industrilokaler och arrangerar konsthappenings och driver café. Pluto har tagit över ett eget litet hus på området, som inretts med svarta rockklubbsväggar, en rymlig scen, en organiskt konstruerad bar och alla möjliga, spännande möbler.
Här är en liten upprepning om vad som gäller:
Fre 27/3, 20-02. 18 år. Entré 60:-. Klubb Gordon ordnar indiefest på Pluto på Lövholmsvägen 20 i Gröndal. T-bana Liljeholmen. Gå sen 800 meter mot Gröndal eller ta tvärbanan en hållplats till Trekanten. Sen är du framme. Det är medlemsklubb så man anmäler sig i förväg på www.p-l-u-t-o.org. Och det skadar inte att spana in bandens myspace för att lyssna på bra musik innan:

måndag 16 mars 2009

Frankofili att fylla dagarna med


Frankrikes bästa band heter såklart Phoenix och sedan jag hörde If I ever feel better första gången har jag varit av just den åsikten. För ett par veckor sen bloggade alla musikbloggmänniskor med koll om att de också är Frankrikes mest generösa band. Gordon har inte hairline trigger på rymdpistolen men vill ändå sprida länken till Phoenix hemsida vidare, så att fler kan ta emot deras flott utdelade mp3singel, 1901.
Låten är klassisk Phoenix, en snabb poprockfågel som kan skaka askan av sig på vilket dansgolv som helst. Inte lika übercool som en del tidigare låtar kanske men det är vad som höjer Gordonpulsen fram till den 27:e i alla fall. Plocka hem 1901 från bandets soprena sida.

lördag 14 mars 2009

fredag 27 februari 2009

The Dora Steins, 27:e mars och Pluto


Det är de viktiga sakerna att komma ihåg. The Dora Steins, som är på väg rätt in i tokhype just nu, förärar oss med sin poppiga närvaro när Gordon kör konsertklubb på Pluto i Gröndal, fredagen den 27:e mars. Backar upp gör fina Jackeroo så det blir både ösig pop från Steins och mer rockiga ting från 'Roo. Vi håller på mellan 20-01 och det kostar 60:- att gå in. Sen är det billig bärs och lyxig pop som gäller i grymma, svartmålade lokaler, strax intill Färgfabriken i Gröndal.
För att besöka oss just denna gång måste man vara medlem i Pluto och det blir man lätt genom att mejla medlem@p-l-u-t-o.org och ange namn, tel, födelsedatum och mejl. Sånt måste man uthärda om man vill komma åt Stockholms ruffigaste nya indieklubb. Och med Dora Steins på scen kommer det att vara väl värt besväret. Här kommer lite länkar som försmak:

tisdag 24 februari 2009

Gröndal härnäst!

Gordon har grejor på gång under våren och det känns fint. I sköna Gröndal finns ett nytt klubbprojekt som under namnet Pluto ordnar rockklubb med fokus på konserter och på indie, åtminstone till att börja med. De häckar på sant DIY-vis i rivningslokaler i Färgfabrikens område.

Gordon kommer att dra dit en helg i slutet av mars och vi pratar just nu med två ypperliga Stockholmsband. Det kommer att svänga, så mycket kan vi säga. Detaljer följer, det här var bara en teaser.

Jo, Pluto är en medlemsklubb så man behöver maila dem i förväg för att vi alla ska kunna dricka bärs och digga pop på lagligt vis. Ni kan ju spana in deras hemsida för info. Allt kommer också att synas här i god tid före klubbdags.

/Axel

tisdag 3 februari 2009

Send in the Clowns

Gordon hade kul på Debaser Medis. Tack så mycket, Erik och Sandra (dvs SITC), för inbjudan. Debbans stora loungebar var full med folk hela kvällen som fick höra låtarna i listan till höger. Gamla hjältar som Depeche Mode, Herbie Mann och Albert Hammond fick jobba hårt för att hålla jämnt skägg med nya grejor från Stay Ali, Sound of Arrows och Julie Doiron (kolla upp henne - fantastisk indierock av Breedersklass). Helena stod för Silverbullitinsatser och shoegaze, Robert kom med americana och Axel gjorde en syntinsats med DM och lite nyare bitpop.

Robert och Axel laddar för kvällen på Debaser. Tyvärr enda bilden vi hade tid att ta i lördags. Men Gordon är trots allt aningen sötare i verkligheten. Hoppas vi får en ny chans att demonstrera just detta. Ha det fint och glöm inte att krama din mamma!

söndag 25 januari 2009

Vi ses på lördag!


SITC-flyern säger det mesta, tid, plats och se till att komma tidigt. Vi laddar med massor av ny indie och en del gammal. Sound of Arrows nya singel låter fantastiskt bra, den kommer vi att spela. Sen blir det någon latinamerikansk indie, en och annan remix och kanske någonting loungeigt. Helena kommer som vanligt att vara rockigare, Axel är poppigast och Robert den klart mest labila killen som kan ge sig till att slänga på Julio Iglesias bara för att shaka upp oss. Hoppas vi ses på Medis, gott folk!

torsdag 15 januari 2009

Animal Collective - ok, de är bra


Originella kritikerfavoriter är den sorts band jag älskar att hata, den sorts band jag önskar elände över. Det är väl en försvarsmekanism: om jag inte tycker som Dom har jag behållit en del av min själ intakt. Lustigt nog känner jag mig som friast när jag lyssnar på tuggummipunk och remixade Britney Spearslåtar eller bortglömda tweehjältar från 90-talet.

Men det är inte sanningen om min musiksmak, eller åtminstone inte mer än en liten del av sanningen. Animal Collective har jag hållit ifrån mig så gott det gick men så råkade jag lyssna på nya skivan Merriweather Post Pavilion och den är bra. Aldrig att en artist charmar mig ordentligt om de saknar popens charm. Intelligens, komplexitet och innovation är nog så spännande utanpåverk, det som glänser och distraherar eller lockar till samtal och födjupning. Men utan ett rejält underställ av pop tröttnar jag innan jag hunnit öppna konvolutet och läsa namnen på basister och klaviaturspelare.
Texterna på den här skivan passerar mig obemärkt. Men det sätt på vilket de lindar in sin ack så fina känsla för pop i psykedelia, shoegaze, drone och ett och annat electroanslag gläder och distraherar mig, får mig att tappa koncentrationen på min omgivning. Två sångare är förstås alltid en hit. Den ena råkar vara Panda Bear som ifjol vann många kritiker men lämnade mig ointresserad. Här kommer hans och Avey Tares mjuka, sextiotalspoppiga sångstilar väl till sin rätt.
Lite namedropping? Jag skulle säga att det låter som en korsning av M83 och Vampire Weekend med en rejäl kallsup Beach Boysvatten. Bästa låtarna? Tja, skivan är verkligen helgjuten och ingen låt är långt sämre än de andra. Men My Girls, Summertime Clothes och Brothersport ligger bäst till för att bli spelade på Klubb Gordon.

söndag 11 januari 2009

Debaser Medis härnäst för Gordon (som gillar Be Your Own Pet)

I slutet på månaden ska Gordon lira i baren hos grymma indieveteranerna Send in the clowns. Vi peppar inför det med att lyssna på barnsligt punkig amerikansk indie. Be Your Own Pet kommer från Nashville och i min nya favoritdänga Becky sjunger de ett härligt Heathersdrama om en svikande BFF och ett gulligt litet tonårsmord. Låten svänger och kommer naturligtvis att vara totalt sönderlyssnad och uttjatad om en månad. Men den håller fram till att vi spelar med SITC på Debaser Medis, lördagen den 31 januari.

För att lyssna på Becky och kolla in en liten video, gå till Bandets myspace.

Send in the Clowns har en grej på Deaser Slussen nu på onsdag också. Här är deras sida.

Tills vidare, var snäll mot era bästisar och glöm inte att ge dem blandskivor eller länkar till era Last FM och Spotifyspellistor.

Tja
/Axel