onsdag 17 december 2008

Bästa låtarna - viktigaste kategorin i mp3bloggens stinkande/förlovade land

Många bra låtar i år. Blir musiken bättre och bättre eller har jag bara inte lyssnat ordentligt förut? Om jag hade ork och tid och tusenntals fanatiska läsare så skulle jag gärna göra en lista över de hundra bästa låtarna. Nöjer mig med en något modestare ansats. Och någon alldeles benhård inre ranking tillämpar jag inte. Här finns en del som kommer att halka ner från listan på en pisskvart och andra som kommer att segla upp i 00-talskanon så småningom. Men allt här är grejor jag med ett dumt flin på mitt obefintliga pokerfejs skulle vilja spela för alla.



25-11

25. Terrordactyls - Overcast summer.
Gitarrerna har inte varit mina allra närmaste vänner i år. Men här är melankoliska relationsbetraktelser på Mountain Goats-hetsigt vis. Fast ändå inte. Lite mer hoppfullt kanske.

24. Duffy - Mercy
Såhär vill jag ha mina diviga, vita soulsångerskor: hesa, ösiga, hittiga och britter. Årets Amy? Whatever, det här svänger.

23. Laakso - Lack of blood
De spelade den här b-sidan på Popaganda och jag drabbades av en liten frossa i kvällssvalkan. En låt som helt är befriad från anemi och som live rentav kändes bluestonat blodfull. Och bandet bakom Krunegård trädde också fram tillfredsställande.

22. The Grand Archives - Torn blue foam couch
Det blev inte mycket skägg på Gordons listor, detta Fleet Foxes år. Men Seattlebandet Grand Archives, vars sångare varit med i Band of Horses, släppte en lite sötare, lite roligare skiva. Och det ösiga, första spåret platsar på vilken Gordonkväll som helst.

21. Lily Allen - Guess who Batman (fuck you very much)
Det här är en dumrolig liten sak som känns hastigt hopkommen. Men vem älskar inte lite spontant fylleflams? Och den är mot rasister och homofober - whats not to like?

20. Death Cab for Cutie - Grapevine fires
Årets besvikelse var nya Death Cab-skivan. Men den här låten hade lätt platsat på deras förra, fantastiska sellout-platta. Vacker, dramatisk kärlekslåt under flammande himlar.

19. Hospitality - Betty Wang
Om det är humor, och det har jag fått för mig, är den så torr att jag behöver Bengt Göran Kronstams hjälp för att hitta adekvata adjektiv. En tweepärla där man får undra över om det är vänskap eller kärlek som ligger bakom besattheten.

18. CSS - Move (Metronomy remix)
Låten är bra i orört skick men dansbarheten skruvas upp så det nästan svider med remixen. Rytmerna blir hårdare och sången ploppar ibland över i ett ljuvligt klyschigt Darth Vaderläge. Det har klagats på att sångerskan bytt från portugisiska till engelska men när det svänger så här mycket bryr man sig inte riktigt.

17. Nada Surf - Whose authority?
Med en text i The Byrds I wasn't born to follow-tradition och en powerpoplåt som Big Star skulle sälja halva sin backkatalog för, har Nada Surf återigen sopat rent banan i årets OC-rocktävling. Och det är en bedrift i min bok. Som jag skriver här, så det så.

16. M.I.A. - Paper planes
Det finns många bra samplare men finns det nån som gör det smartare än M.I.A.? Jag skulle verkligen vilja veta för efter att ha bländats av den här dunderhitten litar jag inte riktigt på mig själv.

15. Nordpolen - Skimret
Electropop som i recensionerna alltid kallas techno. Konstigt. Men bra också, både text och musik. Den här låten vinner med sitt aningen maskinhårda popdriv över John Travolta, som kanske har en lite finare text.

14. DVAS - Forever (Justin Faust remix)
Har inte ens hört originalet men med den här mjukt dansanta remixen har tysken Justin Faust hindrat mig från att leta särskilt ivrigt. Ibland ska dansmusik vara behaglig.

13. Maskinen - Alla som inte dansar är våldtäktsmän
Ibland ska den vara störig. Den här låten röjer ordentligt på golvet. Senast i lördags fick jag se ett party jag trodde vara hett visa upp lite verkliga flames när Maskinen kom loss med knorriga beats och lättrallad vråltext.

12. Pacific - Sunset Blvd
Låttitel efter en drabbande svartvit film om en bedagad diva. Fast låten känns mer som übercoola människor som i en loungefåtölt snurrar sin drink och citerar filmen: "I'm ready for my close-up now, Mister DeMille." Men det är ändå en skön låt.

11. Weezer - The greatest man that ever lived (variations on a shaker hymn)
Det röda albumet var överraskande, nästan chockerande bra i vissa stycken. Cuomo har varken förlorat sinne för humor eller sin betydande låtskrivartalang. Trots det är det när han här fuckar upp en gammal psalm som det blir som allra bäst. Inget för den sombert lagda men pop ska helst vara omväxlande rolig och arg/ledsen/vemodig. Och den här sexminutarn är omväxlande.

1 kommentar:

Anonym sa...

M.I.A. "Paper Plane" kom ju ut i augusti 2007. Kom in i matchen.